Slogan

 

 
En härlig plats att trivas, bo och semestra på!

 

 
En härlig plats att trivas, bo och semestra på!

Se och gör i Tingstäde - Naturkällan Kutkäldu och Furubjersån

furubjersån och kutkäldu

furubjersån och kutkäldu

 

Årets naturkälla
Ån Furubjers skapar en härlig grönska mitt i Tingstäde. I en halvmåne omsluter den Polhemsgården och ramar in gårdsbebyggelsen. En två kilometer lång naturstig följer längs med Furubjersån fram till naturkällan Kutkäldu som utsågs till årets källa av Källakademien 2001.

Se och gör i Tingstäde - Naturkällan Kutkäldu och Furubjersån

Naturkällan Kutkäldu och Furubjersån

Efter en kort vandring går leden intill den kallmurade årännan. Ingen vet varför dessa murar byggts. Kanske är det bara för att inte marken runt om skulle bli vattensjuk. Det var ju bra fart på vattnet som försvinner i sprickorna i berggrunden. De sista slukhålen eller sprickorna finns på bägge sidor om gamla Vestrisvägen. Det finns många teorier om vattnets väg i underjorden innan det på nytt kommer i dagen i två källor varav Kutkäldu är den ena.

Cirka 30 meter in i Prästänget leder en spång över ett dike som grävts för att leda bort överloppsvattnet när slukhålen inte förmår ta emot. Ytterligare en spång leder över den sista delen av gamla årännan. Under maj månad finns här en hänförande blomprakt i resterna av det gamla pråstänget. Här finns också mäktiga ekar och ett mindre gravfält.

Värt att veta
1900-talets första årtionden kan berätta om många och välbesökta sommarfester i Furubjersparken vid ån. Besökarna kom i hundratal med ordinarie eller extrainsatta tåg från Visby. Äldre minnesgoda Tingstädebor kan berätta om turer med roddbåt på ån och om hur vackert parken lystes upp av lyktor.

Gamla skrifter berättar att munkarna under medeltiden utnyttjade vattenkraften i ån och att det var kyrkan som arrenderade ut vattenkvarnen och vattensågen vid Furubjers fram till 1600-talets slut. Det var vattenkraften i ån som lockade Wulf Polhammar till Nystugu (Polhemsgården) år 1659,

Vattenflödet i ån har sedan medeltiden nyttjats på olika sätt bland annat vid såg- och kvarnverksamhet. Tingstädes första mejeri startade här 1888 och vid sekelskiftet ägde Roma sockerbruk under några år Furubjers för att förhindra en konkurrent att starta sockerproduktion här.

Naturkällan Kutkäldu och Furubjersån

Efter en kort vandring går leden intill den kallmurade årännan. Ingen vet varför dessa murar byggts. Kanske är det bara för att inte marken runt om skulle bli vattensjuk. Det var ju bra fart på vattnet som försvinner i sprickorna i berggrunden. De sista slukhålen eller sprickorna finns på bägge sidor om gamla Vestrisvägen. Det finns många teorier om vattnets väg i underjorden innan det på nytt kommer i dagen i två källor varav Kutkäldu är den ena.

Cirka 30 meter in i Prästänget leder en spång över ett dike som grävts för att leda bort överloppsvattnet när slukhålen inte förmår ta emot. Ytterligare en spång leder över den sista delen av gamla årännan. Under maj månad finns här en hänförande blomprakt i resterna av det gamla pråstänget. Här finns också mäktiga ekar och ett mindre gravfält.

Värt att veta
1900-talets första årtionden kan berätta om många och välbesökta sommarfester i Furubjersparken vid ån. Besökarna kom i hundratal med ordinarie eller extrainsatta tåg från Visby. Äldre minnesgoda Tingstädebor kan berätta om turer med roddbåt på ån och om hur vackert parken lystes upp av lyktor.

Gamla skrifter berättar att munkarna under medeltiden utnyttjade vattenkraften i ån och att det var kyrkan som arrenderade ut vattenkvarnen och vattensågen vid Furubjers fram till 1600-talets slut. Det var vattenkraften i ån som lockade Wulf Polhammar till Nystugu (Polhemsgården) år 1659,

Vattenflödet i ån har sedan medeltiden nyttjats på olika sätt bland annat vid såg- och kvarnverksamhet. Tingstädes första mejeri startade här 1888 och vid sekelskiftet ägde Roma sockerbruk under några år Furubjers för att förhindra en konkurrent att starta sockerproduktion här.

Tipsa